Vetenskapliga rapporter

Essays on behavioral economics: Nudges, food consumption and procedural fairness
(2017)

Ny forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att vi med enkla metoder kan påverka restaurangbesökare att minska köttkonsumtionen till förmån för vegetarisk mat, med sänkta utsläpp av växthusgaser som följd.

Preferensen för kött är inte så stark och stabil som man skulle kunna tro. Vad vi väljer att köpa avgörs inte bara av priset och utbudet, utan även av miljön kring beslutet. Forskning visar att det är fullt möjligt att designa en beslutsmiljö som leder till att vegetariska alternativ väljs oftare. Det visar denna doktorsavhandling av Verena Kurz, forskare i beteendeekonomi.


Grazed and Confused
(Oxford, 2017)

En ny internationell forskarrapport med svenskt deltagande från Oxford, som hänvisar till 300 studier, visar att kolinlagringen från betande djur i marken är liten jämfört med de stora växthusgasutsläppen i form av koldioxid, dikväveoxid och metan. Rapporten slår fast att vi måste äta mindre kött.


Oxford-studie: Köttskatt skulle kunna rädda en halv miljon människor årligen
Mitigation potential and global health impacts from emissions pricing of food commodities (2016)

Maten står för en fjärdedel av utsläppen globalt. Enligt en ny studie från Oxford University skulle en skatt på kött och mejeriprodukter minska klimatpåverkan och genom att främja en hälsosammare diet rädda en halv miljon människor per år. Forskarna tittade på olika typer av skatter och kom fram till att det optimala systemet höjer skatter på kött samtidigt som nyttigare mat subventioneras så att pengarna går tillbaka till skattebetalarna.

ox-studie


Living Planet Report 2016 – så mår planeten jorden

Världsnaturfondens lp-2016rapport visar att Sverige tillsammans med länder som USA. Kuwait och Australien har störst ekologiskt fotavtryck per capita. Från att i 2014 års rapport behöva 3,7 jordklot om alla på jorden skulle ta efter vår konsumtion, så motsvarar det svenska fotavtrycket nu 4,2 planeter.

Mängden vilda djur beräknas ha minskat med två tredjedelar när vi når 2020. Medan de ekologiska fotavtrycken växer, minskar den biologiska mångfalden. Living Planet Index visar att läget för världens biologiska mångfald ser värre ut än någonsin – bland annat har populationerna av fisk, fåglar, däggdjur, groddjur och reptiler minskat med 58 procent sedan 1970. Sötvattenarter har minskat med hela 81 procent. Förlusterna är störst i tropiska regioner och allra störst i Latinamerika. Men LPR visar också att effektivt förvaltade skyddade områden starkt bidrar till att hejda utarmningen.


Åtgärder för en mer klimatvänlig animaliekonsumtion
Vetenskapliga Rådet för Hållbar Utveckling (2016)

Rapporten uppmanar regeringen att prioriterar en politik som minskar utsläppen av växthusgaser från produktionen av animalier i Sverige och som minskar konsumtionen av de animalieprodukter som har mest negativ påverkan på klimatet, miljön och hälsan. Dit hör i högsta grad kött från idisslare och mejeriprodukter. För att förverkliga detta föreslås regeringen sjösätta en kostnadseffektiv kombination av styrmedel: information, skatter och utbudsförändringar genom frivilliga överenskommelser. Regeringen bör även stimulera innovation och företagande för utveckling av klimatsmarta, goda och hälsosamma alternativ till kött och mejeriprodukter.

vetrad


havChanges in four societal drivers and their potential to reduce Swedish nutrient inputs into the sea (2016)
Havsmiljöinstitutets rapport visar att en minskad konsumtion från totalt 80 till 60 gram högvärdigt protein per person och dag, skulle minska belastningen av fosfor på havet med 40 procent (196 ton) per år, och av kväve med 50 procent (8 882 ton) per år.

Detta är under förutsättning att jordbruksmarken som blir över istället används till perenna fodergrödor som kräver mindre gödsling och plöjning. Idag äter vi svenskar 55 procent mer animaliskt protein än 1970, vilket är betydligt mer protein än vi behöver ur näringssynpunkt.


International Survey on Climate Change (2016)
Världsnaturfondens klimatundersökning visar att 46 procent av svenskarna vill ha politiska åtgärder för att minska köttkonsumtionen och 22 procent vill ha en köttskatt, vilket är en hög andel för att vara en skatt.
mt


Health and climate change cobenefits of dietary change (Oxford, februari 2016)
En rapport från Oxford, publicerad i Proceedings of National Academy of Sciences, visar att en global övergång till växtbaserad kost kan spara 700-1000 miljarder dollar per år i minskade sjukvårdskostnader. Dessutom bedöms drygt åtta miljoner människoliv årligen kunna räddas och växthusutsläppen från matsektorn beräknas kunna reduceras med över två tredjedelar.
tabell


Changing DietsChanging Climate, Changing Diets
Pathways to Lower Meat Consumption

(Chatham House the Royal Institute of International Affairs, november 2015)

Chatham House utreder grundligt de politiska vägarna till minskad köttkonsumtion. Köttskatt bör införas som ett effektivt verktyg för att rädda planeten och pengarna kan med fördel användas till att subventionera klimatsmart växtbaserad föda.

”Agriculture is a major driver of climate change. Globally, food systems are responsible for up to 30 per cent of all humandriven greenhouse gas (GHG) emissions. The production of animals and of crops for feed alone accounts for nearly a third of global deforestation and associated carbon dioxide emissions: it is a primary source of methane and nitrous oxide, two of the most potent GHGs; and in terms of water, land and energy use it is highly resource-intensive.”


WHO meat and cancerIARC Monographs evaluate consumption of red meat and processed meat
(Världshälsoorganisationen 2015)
WHO-rapport om samband mellan rött kött, charkprodukter och cancer.

Efter att ha granskat över 800 rapporter har WHO:s internationella cancerforskningsinstitut IARC kommit fram till att processat kött klassas som säkert cancerframkallande, medan rött kött klassas som cancerframkallande med ungefär samma sannolikhet som akrylamid, UV-strålning och eldrök, vilket innebär mycket hög sannolikhet.

Konsumtion av processat kött som korv och skinka ökar markant risken för tjock- och ändtarmscancer. Risken ökar även för cancer i bukspottskörteln och i prostatan. Konsumtion av 50 gram processat kött per dag ökar risken för tarmcancer med 18 procent och desto större intag desto högre är cancerrisken. WHO uppmanar därför kraftfullt till en minskad köttkonsumtion för folkhälsans skull.


Samhällsfenomen och åtgärder mot övergödning av havsmiljön
(Havsmiljöinstitutet 2015)
Havsmiljöinstitutets rapport nr 2015-6Rapporten förespråkar köttskatt för att minska köttkonsumtionen i syfte att bekämpa övergödningen av haven. Det beror på utsläpp av näringsämnena kväve och fosfor. Det leder till ökade växtplanktonmängder, algblomningar och syrebrist i djupvattnet vilket gör att stora områden ödeläggs då bottendjur och fiskar försvinner. Styrkan i kopplingen mellan animaliekonsumtion och gödselutsläpp av kväve och fosfor från jordbruket framgår av att över 70 procent av Sveriges jordbruksmark utnyttjas för foderproduktion. Idag är omkring 15 procent av Östersjöns botten död och risken för att bottendöden fortsätter att breda ut sig är betydande.


Rapport Dieter
rapport_dieter_2105(Livsmedelsföretagen 2015)
En av fem svenskar under 40 år äter vegetariskt. Den totala andelen vegetarianer har under perioden 2015-2014 ökat från 7 procent till 10 procent.

Den typiska vegetarianen är en ung kvinna som bor i en storstad.

Detta visar en undersökning från Demoskop på uppdrag av Livsmedelsföretagen.


Hitta ditt sätt
Livsmedelsverket-Hitta_ditt_satt(Livsmedelsverket 27 april 2015)

Livsmedelsverkets nya kostråd betonar hälsovinsterna med en växtbaserat kost. Kött framhålls inte som en viktig källa till näring.

Växtbaserade drycker förespråkas som hälsosamma alternativ till feta mejeriprodukter och myndigheten framhäver som särskilt positivt det snabbt växande vegetariska utbudet på restauranger.


Attityder till klimatskatt på flygresor och nötkött
(SOM-institutet april 2015)

SOM-Institutet-Attityder_till_klimatsskattDet finns ett starkt stöd för köttskatt bland högutbildade. Det visar en undersökning från SOM-institutet.

Var fjärde svensk är positiv till köttskatt. Mest positiva är högutbildade, där det är jämt skägg mellan förespråkare och motståndare.


Det subventionerade köttet
(Naturskyddsföreningen 10 mars 2015)

Sverige behöver en köttavgift. Naturskyddsföreningen förespråkar en generell klimatavgift på all köttkonsumtion. Deras beräkning visar att en sådan avgift skulle kunna landa på 20–25 kronor per kilo kött och ge intäkter till staten på 9–12 miljarder kronor årligen. Inkomsterna bör användas för att stödja jordbrukets ekosystemtjänster.

Naturskyddsforeningen-Det_subventionerade_kottetI en marknadsekonomisk miljöpolitik är grundidén att så länge det finns ett pris som speglar skadan så kommer miljöproblemen att lösa sig. Men politiker är dåliga på att omsätta teorin i praktik. Vår köttkonsumtion är ett exempel på subventionerade miljöskador som står i vägen för att nå riksdagens miljömål.

Köttet är i dag rabatterat, inte minst genom fodersubventioner som ingår i EU:s gemensamma jordbrukspolitik, och genom att priset inte alls speglar skadorna på miljö och klimat. Det är mycket allvarligt ur ett miljöperspektiv.


Hållbara konsumtionsmönsterNaturvårdsverket-Hallbara_konsumtionsmonster
(Naturvårdsverket februari 2015)

Rapporten föreslår att köttskatt och flygskatt införs. Bakgrunden är att konsumtionens klimat- och miljöpåverkan är svår att komma åt på annat sätt. Enligt Naturvårdsverket har summan av Sveriges växthusgasutsläpp, inrikes plus utrikes, ökat med 17 procent de senaste 20 åren. Den kraftiga utsläppsökningen beror på ökad konsumtion. I dag är växthusgasutsläppen som orsakas av varje svensks matkonsumtion omkring 1,8 ton per år. Att kött, mejeriprodukter och fisk helt ersätts med vegetabilisk föda är en nödvändig förutsättning för att kunna pressa ner de årliga växthusgasutsläppen från maten till globalt hållbara 0,3 ton per person år 2050.


Här kan du ladda ner ytterligare information köttkonsumtionens effekter.

Miljöpåverkan från animalieprodukter – kött, mjölk och ägg 
ma(Livsmedelsverkets rapport 17/2013)

Befolkningen ska äta mindre ost både ur miljö- och hälsosynpunkt. Myndigheten betonar också att folk bör äta mer grönsaker och mindre kött.

Genom att ändra på hur vi äter skulle vi kunna halvera utsläppen av växthusgaser och samtidigt få i oss mer av olika viktiga näringsämnen jämfört med i dag.


Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050
(Utgiven år 2013)
Rapporten är skriven av tre forskare på Chalmers, Institutionen för energi och miljö. Spana in den lilla, lilla köttfria stapeln längst till höger: det blir verkligen lite växthusgaser med en växtbaserad kost. Vilken underbar vision för år 2050! Men då krävs det ekonomiska styrmedel (läs köttskatt).


Global Environment Outlook 2012 (FN-rapport)

Förord
”GEO-5 är den mest omfattande, opartiska och djupgående utvärdering av sitt slag. Den återspeglar den gemensamma kunskapen om de senaste vetenskapliga rönen, som bygger på den stora mängd forskning som genomförs inom och utanför FN-systemet av ledande experter och samarbetsorganisationer.”
BAN Ki-moon, Förenta nationernas generalsekreterare

Sidan 82
”Med tanke på hela råvarukedjeanalysen, inklusive avskogning för bete och foderproduktion, så står köttproduktionen för 18-25 procent av världens utsläpp av växthusgaser, vilket är mer än den globala transportsektorn”


Nordiska näringsrekommendationernr
Den som vill minska risken för hjärtkärlsjukdom, cancer, övervikt och typ 2-diabetes ska äta mer grönt, frukt, vegetabiliska oljor och fullkorn. Och mindre snabba kolhydrater, kött och smör.

Mer fokus på vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än hur mycket. et är också mer fokus på vilka livsmedel som bidrar med olika fetter och med kolhydrater i form av kostfibrer och socker.


European Nitrogen Assessment
Närmare 85 procent av Europas kväveförbrukning, från konstgödsel, går till grödor i djurfoder. Eftersom europén i genomsnitt äter 70 procent mer kött- och mjölkprodukter än nödvändigt föreslår rapportförfattarna bland annat en minskning av köttintaget.

Totalt har 200 experter från 21 länder bidragit till denna 800-sidor långa rapport. Forskarna uppskattar den årliga miljökostnaden till mellan 70 och 320 miljoner euro – mer än dubbelt så mycket som den extra avkastningen kvävebaserat konstgödsel ger jordbruket.


FN:s djuruppfödningsrapport Livestock’s Long Shadow är den världens största och viktigaste vetenskapliga djupgående rapport angående djurhållningens miljöpåverkan. Den är gjord av FN:s jordbruksorganisation FAO 29 november 2006. Rapporten pekar ut djurhållning för köttproduktion som en av de allra största miljöbovarna av alla mänskliga aktiviteter. Köttet toppar listan för bland annat jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, överutnyttjande av vattenresurser, försurning och luftföroreningar. Hela 18 procent av världens växthusgaser kommer ifrån djuruppfödningen.


Livestock and Climate Change, World Watch

Miljöekonomer på Världsbanken gör beräkningar som visar att köttet står för minst 51 procent av växthusgaserna.


Världscancerfondens rekommendationer
Världscancerfonden har uppgraderat varningen för rött kött till högsta nivån och avråder helt ifrån alla processade charkvaror som exempelvis korv. Världscancerfonden har 8 rekommendationer, 3 berör köttkonsumtionen.

Snittkonsumtionen av rött kött får högst vara 300 gram i veckan. Det innebär tre 90-grams hamburgare och en skinksmörgås. (Maxgränsen för en person och vecka är 500 gram)


FN:s resursanvändningrapport, FNs miljöråd 2010
FN-rapporten Assessing the Environmental Impacts of Consumption and Production konstaterar att köttkonsumtionen måste minska drastiskt och omgående för att rädda planeten från klimatförändringens värsta konsekvenser. För att rädda världen från hunger, bränslebrist och klimatförändringens värsta konsekvenser krävs ett globalt skifte mot en vegetarisk diet. Västvärldens förkärlek till kött och mejeriprodukter är ohållbar då världens befolkning växer mot beräknade 9,1 miljarder år 2050.

”Impacts from agriculture are expected to increase substantially due to population growth, increasing consumption of animal products. Unlike fossil fuels, it is difficult to look for alternatives: people have to eat. A substantial reduction of impacts would only be possible with a substantial worldwide diet change, away from animal products.” (sidan 82)


Rapport om kött och skogsskövling
Greenpeace
Rapport om hur biffkorna och köttexporten driver skogsavverkningen i Amazonas. Betesmark åt boskap upptar nära 80 procent av marken från den skövlade regnskogen i brasilianska Amazonas.

A Greenpeace survey based on Brazilian government data shows that in 2006 cattle occupied 79.5% of the land already in use in the Brazilian Legal Amazon” (sidan 3)


Världens största köttstudie
Amerikanska forskare har analyserat sambandet mellan matvanor och mortalitet i National Institutes of Health-AARP Diet and Health Study, en kohortstudie med över en halv miljon deltagare i åldern 50–71 år.

Den femtedel män respektive kvinnor som angivit högst intag av rött kött hade 31 respektive 36 procent högre risk att dö under uppföljningstiden i både hjärt-kärlsjukdom och cancer.


Kött och klimat – Matens värstingar
Naturskyddsföreningen
Nästan en tredjedel av hushållets klimatpåverkan kommer från maten och den största delen kommer från köttkonsumtionen. Konsumtionen av kött ökar och idag köper svensken ca 85 kg kött per år, en ökning med 40 procent på 20 år.

Istället för att föda upp djuren på gräs eller restprodukter blir 50 procent av den spannmål som odlas i Sverige djurfoder. På hela 70 procent av den svenska åkerarealen odlas foder. I odlingen används nästan alltid konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel som minskar antalet vilda växter- och djur. Det vill säga den biologiska mångfalden minskar och naturens sårbarhet ökar.


Feeding a Thirsty World
Stockholm International Water Institute

På 40 års sikt kan nästan alla behöva bli vegetarianer om en katastrofal global livsmedelsbrist och matkris ska förhindras. Jordens befolkning får cirka 20 procent av sitt protein från animaliska produkter men det kan behöva falla till 5 procent fram till 2050, då befolkningen förutspås ha ökat med 2 miljarder.

“The analysis showed that there will not be enough water available on current croplands to produce food for the expected population in 2050 if we follow current trends and changes towards diets common in Western nations (3,000 kcal produced per capita, including 20 per cent of calories produced coming from animal proteins). There will, however, be just enough water, if the proportion of animal based foods is limited to 5 per cent of total calories and considerable regional water deficits can be met by a well organised and reliable system of food trade.” (sidan 14)


Köttkonsumtionens klimatpåverkan
Naturvårdsverket

I rapporten omnämns vegetariska dagar som ett bra sätt att agera lokalt i frågan. Även frågan om köttskatt lyfts fram. Naturvårdsverket tecknar bland annat en klimatsmartare och betydligt mer köttfri framtidsbild:

”En halverad köttkonsumtion en tänkbar framtidsvision?
I backspegeln 2025: Under en 10-årsperiod halverade vi vår köttkonsumtion från 83 kg till 42 kg per person och år. Den nya nivån ligger under 1960 års nivå (51 kg).
Minskningen skedde med bibehållen fördelning mellan de olika köttslagen. Den minskade köttkonsumtionen gjorde gott för klimat och andra miljömål samt hälsa och plånbok. I ett första steg var målsättningen att allmänheten skulle känna att det var lätt att minska köttkonsumtionen med en portion per vecka.
I dag finns förutsättningar som möjliggör för konsumenterna att äta gott och bekvämt med en halverad köttkonsumtion, förutsättningar som tidigare saknades. Konsumenterna har incitament att göra klimatsmarta måltidsval samtidigt som antalet aktiva val som konsumenten behöver göra har minimerats. Majoriteten av restaurangerna har nu lika många köttfria rätter att erbjuda som kötträtter. Olika internationella kök har bidragit till smakrika och attraktiva rätter för ett mångfasetterat och lockande utbud.
Fler skolor och arbetsplatser har minst en vegetarisk dag per vecka och har generellt en större andel vegetabilier i rätterna. I butikernas färdigmatdiskar finns lika många köttfria rätter som kötträtter, och kötträtternas genomsnittliga köttinnehåll är mindre än tidigare. De klimatsmarta alternativen har ett attraktivt pris, exempelvis har vegetariska rätter ett lägre pris än rätter med en hög andel kött. I hemmen har vi upptäckt hur mycket goda maträtter det finns som innehåller betydligt stor andel vegetabilier och som är enkla att laga.”


Mat-klimat-listan
Sveriges lantbruksuniversitet

Rapporten behandlar endast miljömålet Klimatpåverkan och ska inte användas som ensamt verktyg vid kostplanering. Det är nödvändigt att även beakta miljöaspekter såsom biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel och antibiotika, samt andra aspekter såsom djurvälfärd och, självfallet, näringsinnehåll.

Mat-klimat-listan innehåller klimatavtryck-siffror av bokföringskaraktär, d.v.s. siffrorna visar på utsläpp av växthusgaser såsom produktionen ser ut nu och i ett statiskt läge, och säger ingenting om hur utsläppen på sikt kan förändras när efterfrågan på ett visst livsmedel ökar.

Green consumption taxes on meat in Sweden


Green consumption taxes on meat in Sweden

Beräkningar av framtida köttskatter med avseende på växthusgaser, kväve och fosfor och ammoniak från nötkött, fläsk och fågel. Respektive produkt bör beskattas med 28, 26 och 40 procent. Köttskatten bör alltså bli högst på fågel.

Nyfiken vego


Nyfiken: Vego

Studiematerial som ABF har tagit fram för att ge grundläggande kunskap om näringslära och klimat­vinster med vegomat. ABF vill även väcka tankar och skapa diskussioner kring djur­rätt, etik och moral.


Underlag till färdplan 2050Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050

I denna rapport som överlämnats till regeringen lyfter Naturvårdsverket frågan om köttskatt.

”Utformning och konsekvenser av att indirekt prissätta särskilt utsläppsintensiva produkter bör utredas. Det gäller handelsgödsel och en differentierad klimatskatt på kött.”


Jordbruksverket - Hållbar köttkonsumtionHållbar köttkonsumtion
Rapporten från Jordbruksverket som lyfte upp begreppet köttskatt i den politiska debatten.

En koldioxidskatt i konsumentledet i kombination med information och märkning om hur köttet producerats skulle kunna påverka konsumtionen i en mer hållbar riktning.”