Genom att ändra lite i dina matvanor hjälper du till i den globala kampen för vårt klot. Och det som är bra för klotet är också bra för dig!
Växthusgaser
FN:s jordbruksorgan FAO räknar med att djurhållningen står för 18 % av världens växthusgaser, se deras rapport. I Sverige står köttet få 20 % av växthusgaserna, enligt forskare på SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik, se deras rapport. Forskarnas slutsats är att om vi vill ha en hållbar klimatutveckling måste vi äta mindre kött. Ett kilo nötkött motsvarar 250 kilometers bilåkning.
En del av växthusgaserna är metan. Idisslande djur avger metangas från både strupe och ändtarm när födan bryts ned. Metan är 23 gånger starkare växthusgas än koldioxid (CO2). En annan kraftfull växthusgas är lustgas som kommer från bland annat kyckling och gris. Den är 298 gånger starkare än koldioxid.
Växthusgaserna har en varierande atmosfärisk livstid, vilket gör att vetenskapsmännen kan beräkna köttets klimateffekt på olika sätt. Enligt en artikel i World Watch Magazine står djurhållningen för drygt hälften av utsläppen av växthusgaser, alltså betydligt mer än de 18 % som FN uppskattade det till 2006 i rapporten Livestock’s long shadow. Läs artikeln här.
Avskogning
Enligt FN används 70 % av världens jordbruksmark till boskapsuppfödning. En ny rapport från Greenpeace visar att 75 % av skogskövlingen i Brasilien kommer från boskapshållningen. Läs deras rapport här.
Östersjön
Djurhållningen är den i särklass största bidragande orsaken till övergödningen och bottendöden i Östersjön. Då nästan 80 % av Sveriges jordbruksmark används till att odla foder till boskap och då våtmarker dikats ut för denna odling, rinner fosfor och kväve och andra gödningsmedel direkt ut i havet. Övergödningen orsakar många problem, bland annat syrebrist på bottnarna. Östersjön är oerhört hårt drabbad och nära en tredjedel av botten har dött som en konsekvens av den syrebrist övergödningen orsakar.
Köp gärna Forskningsrådet Formas bok Östersjön – hot och hopp för mer detaljerad information.
Medkänsla med djuren
Enligt Worldwatch Institute, föds och dödas cirka 56 miljarder djur varje år för att ätas upp av oss. 67 procent av dessa djur föds upp industriellt i stora fabriker. Fabriksuppfödning leder tyvärr ofta till ett ofattbart lidande för djuren, se BBC:s prisbelönta dokumentär, Slaughterhouse: The Task of Blood, om engelsk slaktindustri här.
Fabriksuppfödning är beroende av kommersiella djurraser som går upp i vikt supersnabbt genom onaturligt proteinrikt foder. Djuren lever under trånga, stressiga och ofta ohygieniska förhållanden. Många av världens 17 miljarder kycklingar, till exempel, bor på en yta som är mindre än storleken av ett pappersark. Djuren på dessa anläggningar står ofta knähögt i sin egen avföring, även om situationen är något bättre i Sverige.
Djuren hålls ”friska” med regelbundna doser av antibiotika. Spår kan finnas kvar i köttet som vi äter och det finns ett samband med ökningen av antibiotikaresistenta bakterier hos djur och människor.
